Weltschmerz

September 18, 2015

Höstens mänskliga katastrofer har lagt sig som ett skymningstäcke över bloggen.

Men då är det kanske viktigare än någonsin att fly bort från den centraleuropeiska skammen och svenska järnrörspartiet och dess Putinapologeter och in något vackrare.

Något som dom inte kan smitta eller fläcka.

Därför får läsaren ursäkta då de kommande inläggen kommer bli något associativa.

Om svensk commercial art

September 4, 2015

Ser att Aftonblaskans inredningssajt/webshop Myhome beskriver posters som en trend. Gott så. Vidunderlig har tidigare bloggat om affischer och filar på en separat blogg om konsertaffischer.

Dock så lämnar Myhome en liten besk smak i munnen eftersom deras urval av trendiga posters generellt är väldigt dyra – speciellt med tanke på stora upplagor, mestadels anonym formgivning och producerade med billiga trycktekniker på billigt papper – och eftersom urvalet är homogent och ganska andefattigt.

Det sistnämnda är intressant. Antar att det lätt blir så när det redaktionella innehållet ska sälja till den stora massan. Det är också ganska anmärkningsvärt att förvånansvärt många av affischerna inte uttrycker ett eget formspråk, visar på hantverksskicklighet, eller tar några risker – hela upplevelsen känns som att shoppa på en tråkig anonym flygplats. Lite lustigt blir det också när redaktionen skriver att ”Sverige har många duktiga illustratörer och formgivare, som Lovisa Burfitt och Ylva Skarp – så utbudet av snygga posters är stort här”. Som om svensken är utlämnad till svenska formgivare.

Smaken är dock som baken.

Dock så känns det lite konstigt att Sverige inte kan producera en commercial artist i samma liga som Aaron Horkey, Nicolas Delort, João Ruas, Esao Andrews, Dasha Pliska, DZO Olivier, Landland, Dan Stiles, Akiko Stehrenberger, Tomer Hanuka, We Buy Your Kids, Zakuro Aoyama, Rob Jones, Vaughan Oliver – för att nämna några samtida. Har Sverige någonsin producerade en affischillustratör som kan konkurrera med européer som Gunther Kieser eller Andrzej Pagowski, eller amerikaner som Steve Frankfurt eller Saul Bass?

En liten brasklapp – jag påstår inte att jag har bra koll på svensk commercial art, tvärtom till och med! Men jag vet att jag väldigt sällan har ramlat av stolen när jag kollat på svensk affischkonst – och detta gäller mina hyffsat stora efterforskningar inom film- och konsertaffischer. Kan detta bero på svenska institutioner? Att svenskar anser sig stå över kommersiellt arbete? Att A-kassan varit för hög? Eller är det resultat av hegemonin i svensk formgivning (ljust & fräscht osv.)?

Fördunklade gröna tankar

September 3, 2015

Under den senaste tiden har mitt medvetande stundtals sjunkit ner i en behaglig dagdröm om att bemästra färgen grönt.

I kontorslandskap och framför skärmarnas drönande skimmer så vandrar tankarna iväg till mossgrönt och jugendgrönt.

Som att leva i konstant morfei armar.

Men när jag står och ska samla tankarna så är allt fördunklat.

När vi använder odet “dagdröm” bör vi kanske betona ordets efterled.

Det grönas flyktighet är också logiskt om vi lyssnar på Picasso:

They’ll sell you thousands of greens. Veronese green and emerald green and cadmium green and any sort of green you like, but that particular green, never.

Exakt så.

Aldrig just den där djävla gröna tonen.

*

Högst orelaterade men vackra rum som definieras av grönt:

Scan+15

f4a6cab4c5d3c95755637cec2c0c586e

Photographers Jamie Beck and Kevin Burg stay at the historic Greyfield Inn on Cumberland Island, GA

Apropå ananastrenden…

June 26, 2015

Ingen kan väl ha missat att ananasen varit het sedan några år tillbaka.

Dock.

Rygga tillbaka!

Vik hädan!

Eftersom alla ananasprylar slås på skam av The Dunmore Pineapple i Skottland. En byggnad som John Murray lät bygga som en ömhetsbetygelse till sin fru Susan år 1761.

ananas

Via Lost in the Renaissance.

Snygga och okonventionella inredningsattiraljer: vetenskapliga specimen

June 26, 2015

micsldes

Dagens andra inlägg om snygga och okonventionella inredningsattiraljer handlar om vetenskapliga specimen, gärna antika sådana. Igen så får vi jag ge cred till världens bästa blogg, den numera insomnade The Nonist.

Dessa objekt är vansinnigt snygga inredningsattiraljer pga. tre faktorer.

Först och främst så är dom vackra i sig själv, alltså utan konceptualisering mycket fina objekt. Exemplar tagna från The Nonist:

micslds1 micslds2 micslds3 micslds4 micslds5 micslds6 micslds7 micslds8 micslds9 micslds10 micslds11

Det är lätt att hålla med om att dessa är något av ”the most elegant and perfectly beautiful human artifacts on planet earth” och att The Nonist har helt rätt i att man skulle kunna skapa mycket snygg konst genom att scanna in prover, förstora och slutligen printa ut dem.

Den andra anledningen är högst kontextuell, nämligen att dessa antika små glasobjekt påminner oss om en tid då (nästan)vanliga människor spred ljus och upplysning i världen genom idogt samlande och katalogiserande. Det är svårt att uppskatta värdet hos de bidrag som de tidiga vetenskapspionjärerna spred, och hur deras värv hjälpte till att skaka världens in i den moderna tidsåldern. Exempelvis amatörmeteorologen Luke Howard som gav oss grogrunden, och namnen, för de ständigt skiftande molnformationerna, eller hobbygeologen William Smith vars besatthet av jorden och bergen gav oss den moderna geologin. Detta är bara två namn i ett hav av stordåd, och dessa vetenskapliga specimen kanske gör att vi kommer ihåg att vår världsbild inte bara inträffade, utan i högsta grad skapades genom blod, svett och tårar.

Den tredje anledningen är att samlande på dessa små glasbrickor ger möjligheter att införskaffa kringprodukter som snygga mikroskop, och självklart ett riktigt specimenskåp! Exempelvis denna snygga pjäs med elfenbensknoppar:

a47282bab33a636b95d3f08e45bca666

Skåpet klubbades dock för £10,000….en lite billigare pjäs kan du just nu buda på hos Ebay:

$_57

$_57 (2)

$_57 (1)

Snygga och okonventionella inredningsattiraljer: räknestickor

June 26, 2015

Dagens inlägg riktar linsen mot det okonventionella, och om sanningen ska fram stundtals makabra inredningsattiraljer. Krukor, mattor, örngott och massproducerat porslin (och annat som ofta bloggas om)i all ära, men ibland blir begäret att samla på kuriositeter större än samtidens massutbud, i alla fall för denna bloggare.

Nu får jag kanske betona att jag själv inte (än så länge)samlar på några av dessa kategorier. Mitt eget samlande sträcker sig till silkscreentryckta konsertaffischer och lichtdrucktryckta grafikblad av religiös natur. Dock så kan man drömma.

Den första kategorin av samlarobjekt som både är snygga och okonventionella, och i värsta fall högst användningsbara, är predigitala datorer, även kallade räknestickor, gärna med kärnvapenskopplingar. För oss som hellre läste David Eddings och Stephen King på skolans alla natur- och tekniklektioner så kan är det värt att nämna att dessa objekt i strikt mening faktiskt är datorer, och att de har använts för logaritmer sedan typ 1625. De har gjorts i alla tänkbara material och för alla tänkbara funktioner. Coolast är nog kalla kriget artefakterna av militär natur.

I korthet så funkar dessa stickor genom att förskjuta en linjal i förhållande till en annan linjal med graderingar som är utformade för en specifik typ av räkning eller problem. När kärnvapenvinter var ett mer eller mindre reellt hot så applicerades dessa stickor för att räkna på vapeneffekter, avskärmningsberäkningar och strålningsdoser.

nuccalcthumbnuccalcdetail

Denna bild hittades hos världens bästa blogg The Nonist. Jag kan inte säga att personerna på bilden njöt av mackapären, men i vad som känns som ett mer avslappnat världsläge så kan vi få njuta av estetiken i dessa objekt. För visst är de vackra:

nuccalc1

Tyskproducerade Nestlerstickan har en häftig modernistisk design och atomenergisymbolen, med andra ord sååå retro och sååå rätt.

nuccalc3

nuccalc5

Dessa lite enklare designade stickorna är vackra i sin relative enkelhet, men utan förklaring så skulle de till synes kaosartade linjerna kunna ritats av en febersjukhjärna, med andra ord mycket passande för en av mänsklighetens sjukaste djävla tidsåldrar. 
Rand Computer 700

Slutligen så är ingen Kalla kriget samling komplett utan kuriositeter från RAND – tankesmedjan som gav världen MAD-doktrinenen och episka verk som Strategy in the Missile Age och On Thermonuclear War.

Tänker ni nu att ni vill ha en egen, eller kanske till och med bygga en egen? Misströsta inte (saxat från The Nonist):

 

If you’re a true technology junky and want to get a jump on the apocalyptic gadget frenzy (sure to be kicked off in the pages of the mimeographed editions of endgadget and gizmodo) or would simply like to feel less stupid when all hell breaks loose, Fourmilab offers the Build Your Own Nuclear Bomb Effects Computer page as a public service.

Dorothy Draper…

June 25, 2015

Egentligen var planen att bloggen skulle skriva en längre text till Dorothy Drapers ära…men den s.k. sommaren bjuder inte på så mycket ledig tid. Dock så är Draper en av dom där som inte behöver teoretiseras, eller på andra sätt förstås, utan bara upplevas.

draper

Jag behöver väl inte peka ut att detta rum är typ perfekt, och att ord är tämligen överflödiga.

Ljuvligt blått rum av Tom Parr

June 25, 2015

tom_parr_ii

Tom Parr är ett namn som troligtvis inte kommer upp så ofta i den svenska bloggosfären, vilket är en skam. I en minnesruna benämndes han som “one of the last of the gentleman decorators“, något som låter rimligt, för närskådar man hans biografi nämns kollegor som David Hicks och institutioner som Colefax and Fowler. Med andra ord traditionsrikt, utsökt tidlöst, och ofta tantigt (i ordets positiva bemärkelse).

Parrs kanske främsta rum är i min mening en ljuvligt blå skapelse lokaliserad i en schweizisk villa – ett värdigt rum med symmetri, väldekorerat men ändå luftigt, och fylld med utropstecken. Exempelvis älskar jag höga mörklackade skåp med sådana där fyrklövermönstrade dörrplåtar, den lite mer utsmyckade kantlisten med profilerad svanhals, den underbara mattan med Rocksavage-mönster, vilket för övrigt är en replika från Cholmondeleyslottet (som även kan skådas ovan i porträttbilden) och självklart den odiskutabelt vackra färgsättningen. En något mörkare blå än duvblått, kanske med lite gråa stråk, tillsammans med spridda terratoner.

tom_parr

Samtid IV

May 21, 2015

darkside

Titta! Vilken fin reliefbröstning, och är det inte vackert med meanderornamentering en masse! Dock så innehåller det här rummet så mycket som jag i vanliga fall skulle hytt näven åt. Först och främst så ser det ut som ett vitmålat tegelgolv … i ett vad som ser ut att vara en ”genuin” miljö … dessutom med en patina som tagit från valfri shabby chic(våt)dröm. Dock, en takhöjd av guds nåde är alltid en mycket förmildrande omständighet.

Oavsett invändningar och övriga kvalitéer så är dock det direkta blickfånget det ljuvligt vackra glasbordet! Se de ljuvliga ljusformationerna på golvet. Skulle jag haft en italiensk herrskapsvilla skulle bordet varit självskrivet.

Pjäsen heter Dark Side of the Moon, av designern Piero Lissoni för Glas Italia. Priset ligger någonstans mellan tjugo- och trettiotusen.

Glas Itialia har släppt flera fina objekt, exempelvis detta favoritbord:

g_i

Crack heter produkten som är formgiven av Johanna Grawunder.

Therese Bohmans recept på borgerlig trivsel

May 21, 2015

tb_ii

Bläddrade nyligen i ett s.k. borgerligt samhällsmagasin och hittade då ett porträtt av författaren Therese Bohman. I en liten sidoruta ger Bohman tips for borgerlig trivsel:

  1. Bokhylla
  2. Orientalisk matta
  3. Uppstoppat djur
  4. Palm
  5. Kristallkrona

Bloggen applåderar och har inte så mycket att tillföra. Förutom några bilder på högst borgerlig inredning:

borg

Målning av Knut Ekwall.
borg_iii

Målning av Knut Ekwall. borg_ii

Målning av Josephine Holmlund.