Tänka rätt är stort men tänka fritt är större, del II

March 9, 2015

Innan vidunderlig påbörjar bloggveckan tänkte jag lite snabbt återkomma till förra veckans färgtrenddiskussion.

Som jag skrev i inlägget så bör en hemmansägare eller husockupant inte välja färg pga. s.k. ”stildrottningar” utan låta ett rums förutsättningar bestämma färgvalet. Som min gode väninna Salome påpekade i en diskussion så bör den nuvarande trenden med mörka och dova färger inte göra sig speciellt bra i många hus och lägenheter från 1960- och 1970-talen, eftersom dessa hus ofta inte har tillräckligt med ljusinsläpp, vilket borde skapa alltför många mörka hus. Själv så konstaterar bloggen att mörker inte nödvändigtvis är fult, men Salome  har en mycket god poäng!

Om vi får lov att generalisera så kan vi tänka oss att mörka och dova kulörer bör passa sig bättre i äldre bebyggelse (hädanefter kallat antika hus, operativ definition äldre än sextio år), detta framförallt för att ljusinsläppen blev allt mindre under modernism, en fördom så åtminstone delvis bekräftas av denna kommentarsdiskussion.

Som marknadskrämare brukar jag ofta utgå ifrån någon typ av statistiskt underlag när jag (försöker)utforma marknadssegment och produktsegmentering. Så om vi utgår ifrån att hus och lägenheter från 1960- och 1970-talen inte är optimerade för dova färger så skulle det vara intressant att få reda på hur många hus som trenden inte bör vara optimal för.

Av en händelse så råkar bloggaren sitta på adekvat data från Lantmäteriets byggnadsregister.

Andelar, efter byggår i tioårsintervall
-1921 1921-1930 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1990 1991-2000 2001-2010 Byggår saknas Summa
6,8 5,6 6,4 6,9 8,5 15,9 22,4 9,2 4,0 4,9 9,3 100

Som SCB konstaterar så är dock skillnaderna stora mellan bostadsbebyggelsen i tätort och utanför, och också över landet. Exempelvis så har anrika Visby en någorlunda gammal bostadsbebyggelse medan Bunkeflostrand har en anmärkningsvärt modernistisk bostadsbebyggelse.

Dock så är byggår i tioårsintervall inte en perfekt parameter, eftersom det självklart finns en enorm bredd i bostadsbyggandet; i modernismens högvarv byggde man trots allt både karikatyrsliknande gluggfönster i öststatsstil och flådiga villor. För diskussionens skull antar vi att höga försäljningspriser är en god parameter på husets förutsättningar för mörka väggfärger, eftersom svenskens soldyrkan är någorlunda intakt över tiden. Dock så lever vi en närmast antimarknad i Sverige, vilket förvränger statistiken. En boendetransaktion i Stockholm är trots allt betydligt större i Stockholm än i Svenljunga, oavsett bebyggelsekvalitéer. Dock om vi går bortanför riket till orter med en mer harmonisk bostadsmarknad, exempelvis vårt goda Bohuslän, så får vi en mer rättvis bild.

farg_I_II

farg_II

Så vad lär vi oss av följande statistiska underlag? Den primära lärdomen är att ganska få hus av den totala bostadspopulationen är optimerat för mörkare färger. För färgbranschen är detta dock bra, trots allt så är dagens massmarknader skapta för planerat åldrande och annat ofog. För inredaren är dock detta faktum mer problematiskt, och kommer troligtvis leda till mer jobb och kostnader, eftersom mången svenskar dyrkar sol och ljus, vilket troligtvis leder till omrenovering när nyhetens behag har lagt sig. Dock, den här bloggen ÄLSKAR mörka och dova färgskalor – men tvivlar på att det gäller den gemene svensken.

No Comments

Leave a Reply