Month: June 2015

Apropå ananastrenden…

Ingen kan väl ha missat att ananasen varit het sedan några år tillbaka.

Dock.

Rygga tillbaka!

Vik hädan!

Eftersom alla ananasprylar slås på skam av The Dunmore Pineapple i Skottland. En byggnad som John Murray lät bygga som en ömhetsbetygelse till sin fru Susan år 1761.

ananas

Via Lost in the Renaissance.

Snygga och okonventionella inredningsattiraljer: vetenskapliga specimen

micsldes

Dagens andra inlägg om snygga och okonventionella inredningsattiraljer handlar om vetenskapliga specimen, gärna antika sådana. Igen så får vi jag ge cred till världens bästa blogg, den numera insomnade The Nonist.

Dessa objekt är vansinnigt snygga inredningsattiraljer pga. tre faktorer.

Först och främst så är dom vackra i sig själv, alltså utan konceptualisering mycket fina objekt. Exemplar tagna från The Nonist:

micslds1 micslds2 micslds3 micslds4 micslds5 micslds6 micslds7 micslds8 micslds9 micslds10 micslds11

Det är lätt att hålla med om att dessa är något av ”the most elegant and perfectly beautiful human artifacts on planet earth” och att The Nonist har helt rätt i att man skulle kunna skapa mycket snygg konst genom att scanna in prover, förstora och slutligen printa ut dem.

Den andra anledningen är högst kontextuell, nämligen att dessa antika små glasobjekt påminner oss om en tid då (nästan)vanliga människor spred ljus och upplysning i världen genom idogt samlande och katalogiserande. Det är svårt att uppskatta värdet hos de bidrag som de tidiga vetenskapspionjärerna spred, och hur deras värv hjälpte till att skaka världens in i den moderna tidsåldern. Exempelvis amatörmeteorologen Luke Howard som gav oss grogrunden, och namnen, för de ständigt skiftande molnformationerna, eller hobbygeologen William Smith vars besatthet av jorden och bergen gav oss den moderna geologin. Detta är bara två namn i ett hav av stordåd, och dessa vetenskapliga specimen kanske gör att vi kommer ihåg att vår världsbild inte bara inträffade, utan i högsta grad skapades genom blod, svett och tårar.

Den tredje anledningen är att samlande på dessa små glasbrickor ger möjligheter att införskaffa kringprodukter som snygga mikroskop, och självklart ett riktigt specimenskåp! Exempelvis denna snygga pjäs med elfenbensknoppar:

a47282bab33a636b95d3f08e45bca666

Skåpet klubbades dock för £10,000….en lite billigare pjäs kan du just nu buda på hos Ebay:

$_57

$_57 (2)

$_57 (1)

Snygga och okonventionella inredningsattiraljer: räknestickor

Dagens inlägg riktar linsen mot det okonventionella, och om sanningen ska fram stundtals makabra inredningsattiraljer. Krukor, mattor, örngott och massproducerat porslin (och annat som ofta bloggas om)i all ära, men ibland blir begäret att samla på kuriositeter större än samtidens massutbud, i alla fall för denna bloggare.

Nu får jag kanske betona att jag själv inte (än så länge)samlar på några av dessa kategorier. Mitt eget samlande sträcker sig till silkscreentryckta konsertaffischer och lichtdrucktryckta grafikblad av religiös natur. Dock så kan man drömma.

Den första kategorin av samlarobjekt som både är snygga och okonventionella, och i värsta fall högst användningsbara, är predigitala datorer, även kallade räknestickor, gärna med kärnvapenskopplingar. För oss som hellre läste David Eddings och Stephen King på skolans alla natur- och tekniklektioner så kan är det värt att nämna att dessa objekt i strikt mening faktiskt är datorer, och att de har använts för logaritmer sedan typ 1625. De har gjorts i alla tänkbara material och för alla tänkbara funktioner. Coolast är nog kalla kriget artefakterna av militär natur.

I korthet så funkar dessa stickor genom att förskjuta en linjal i förhållande till en annan linjal med graderingar som är utformade för en specifik typ av räkning eller problem. När kärnvapenvinter var ett mer eller mindre reellt hot så applicerades dessa stickor för att räkna på vapeneffekter, avskärmningsberäkningar och strålningsdoser.

nuccalcthumbnuccalcdetail

Denna bild hittades hos världens bästa blogg The Nonist. Jag kan inte säga att personerna på bilden njöt av mackapären, men i vad som känns som ett mer avslappnat världsläge så kan vi få njuta av estetiken i dessa objekt. För visst är de vackra:

nuccalc1

Tyskproducerade Nestlerstickan har en häftig modernistisk design och atomenergisymbolen, med andra ord sååå retro och sååå rätt.

nuccalc3

nuccalc5

Dessa lite enklare designade stickorna är vackra i sin relative enkelhet, men utan förklaring så skulle de till synes kaosartade linjerna kunna ritats av en febersjukhjärna, med andra ord mycket passande för en av mänsklighetens sjukaste djävla tidsåldrar. 
Rand Computer 700

Slutligen så är ingen Kalla kriget samling komplett utan kuriositeter från RAND – tankesmedjan som gav världen MAD-doktrinenen och episka verk som Strategy in the Missile Age och On Thermonuclear War.

Tänker ni nu att ni vill ha en egen, eller kanske till och med bygga en egen? Misströsta inte (saxat från The Nonist):

 

If you’re a true technology junky and want to get a jump on the apocalyptic gadget frenzy (sure to be kicked off in the pages of the mimeographed editions of endgadget and gizmodo) or would simply like to feel less stupid when all hell breaks loose, Fourmilab offers the Build Your Own Nuclear Bomb Effects Computer page as a public service.

Dorothy Draper…

Egentligen var planen att bloggen skulle skriva en längre text till Dorothy Drapers ära…men den s.k. sommaren bjuder inte på så mycket ledig tid. Dock så är Draper en av dom där som inte behöver teoretiseras, eller på andra sätt förstås, utan bara upplevas.

draper

Jag behöver väl inte peka ut att detta rum är typ perfekt, och att ord är tämligen överflödiga.

Ljuvligt blått rum av Tom Parr

tom_parr_ii

Tom Parr är ett namn som troligtvis inte kommer upp så ofta i den svenska bloggosfären, vilket är en skam. I en minnesruna benämndes han som “one of the last of the gentleman decorators“, något som låter rimligt, för närskådar man hans biografi nämns kollegor som David Hicks och institutioner som Colefax and Fowler. Med andra ord traditionsrikt, utsökt tidlöst, och ofta tantigt (i ordets positiva bemärkelse).

Parrs kanske främsta rum är i min mening en ljuvligt blå skapelse lokaliserad i en schweizisk villa – ett värdigt rum med symmetri, väldekorerat men ändå luftigt, och fylld med utropstecken. Exempelvis älskar jag höga mörklackade skåp med sådana där fyrklövermönstrade dörrplåtar, den lite mer utsmyckade kantlisten med profilerad svanhals, den underbara mattan med Rocksavage-mönster, vilket för övrigt är en replika från Cholmondeleyslottet (som även kan skådas ovan i porträttbilden) och självklart den odiskutabelt vackra färgsättningen. En något mörkare blå än duvblått, kanske med lite gråa stråk, tillsammans med spridda terratoner.

tom_parr