Samtid, del II

Förutom döden och kärleken så torde det inte finnas något så vidunderligt som musik.

Dessutom, i samtidens alltmer digitala musikklimat så finns det ett egenvärde att låta musiken ta fysisk plats. Vilket i största grad är sant även för inredning. Frågan är dock hur musiken ska ta plats genom inredning? Hemelektronik är ju ofta anskrämligt ful, och idag när folk inte lyssnar på skivor längre så får vi ta till mer radikala tilltag.

En som har tänkt till är Nadia-Anne Ricketts på textilbolaget Beatwoven som använder sig av en datormjukvara som analyserar och visualiserar musik till pixelmönster som senare vävs till textilier genom traditionella sidenvävstekniker. Resultatet är konceptuellt briljant, och ofta ljuvligt!

beatwoven

Själv så har jag alltför många favoritlåtar för att välja en, men om jag någonsin skulle lägga en order, vilket är troligt, så skulle det troligtvis stå mellan Arto Pärts liturgiska klagan De Profundis Psalm 129, eller Imogen Heaps soloversion av Let Go – Frou Frous ljuvliga svanesång över en krackelerande kärlek aldrig låtit bättre – eller varför inte Tragedys käftsmäll och antikärnvapendänga The Day After.

Se mer om Ricketts gärning i den här fina videon:

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *